Sommarlista för fotografering - nummer 1

 
Jag har en liten sommarlista för vad jag vill fotografera i sommar och nu har jag lyckats fotografera nummer ett på listan. Hästar, vatten och solnedgång tillsammans, underbart magiskt.
 
Själva fotograferingen tyckte jag var svår, inte helt lätt med hästar som inte vill vara stilla och sedan lyckas få in ljuset rätt, men med facit i hand så blev det ju en del fina bilder som jag fick med mig. Är faktiskt nöjd med samtliga av de som visas här då det var första gången jag fotograferade hästar i solnedgång och vid vatten så får de klart godkänt av mig.
 
Någon mer som har en sommarlista för vad ni vill fotografera i sommar? Tell me :-D
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 

En härlig fotografering tidigt i sommras!


I början av sommaren hade jag en härlig fotografering med denna underbara familj. Den enda missen var att vi bokat fotografering mitt i vimlet av studenter så vi kunde inte vara där vi först tänkte, lite komiskt ändå att komma mitt i utspringet och trafikkaos, men till slut lyckades vi hitta en plats där vi kunde fotografera och det blev ett och annat skratt och massor av bus.
 
Igår fick jag beställningen på de bilder familjen valt ut och idag har jag suttit och försökt slutföra bilderna så de imorgon kan skickas iväg med posten.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Spindlar och larver.....

 
 
 
 
 

......de små insekterna som ibland får det att krypa i skinnet på mig. Idag blev det dessutom gallskrik när katten kom in med den största råtta, sork eller vad det nu var för gnagare och la den på golvet mitt framför oss, den var redigt stor vill jag lova. Dagens hjärtinfarkt, tur maken var hemma och kunde begrava den i en påse ute i papperskorgen.
 
Egentligen är det rätt larvigt att bli rädd för sådant som är så mycket mindre, vet inte egentligen varför, det bara väcker ett obehag inom mig och jag skriker. Det är bättre nu mot förr, men helt övervunnet är det inte. 
 
Men när det gäller fotografering är det något annat. Det är som jag blir modigare på något vis när jag är bakom kameran. Jag vågar gå fram till allt möjligt, rätt nära, smygandes. Allt för att få till en bra bild. Det blir som en drog. Spänningen stiger i mig och jag känner adrenalinet flöda. Ska jag bli anfallen eller ska jag få till en bra bild. Låter helt galet, men fotograferingen är rätt spännande och känslan när man får en bild som man blir nöjd med eller iaf ser var det ska föreställa, den känslan är ett enda stort lyckorus. Snälla säg att någon mer kan få samma känsla när de fotograferar, jag känner mig lite smått galen faktiskt ;-).

Tidigare inlägg