Herr ångest!


Huvudet är tungt, jag har en klump i magen, ibland börjar jag andas häftigt. Hjärtat klappar och jag vill bara rusa fort iväg, men vet inte alls vart jag ska ta vägen! Känner en stor rastlöshet i kroppen, det kryper i den enda ut i fingerspetsarna. Ett lätt illamående sköljer sig över kroppen. Jag antar att det är så här ångest känns. Jag har haft ångest förut, men inte på detta sätt. Kroppen är precis matt av alla känslor som är i omlopp. Av tårar! Jag orkar ingenting. Det känns som jag går upp på morgonen och är ett tomt skal. Jag går till jobbet, men jag känner ingen glädje längre. Hur kunde det bli så här????

Jag kan inte riktigt acceptera att jag känner som jag känner. När jag är ledig och hemma mår jag som vanligt. Jag orkar på ett annat sätt, jag är gladare och jag lever. Men när jag tänker på min arbetsplats finns ingen längtan. Det känns som jag går till jobbet som ett tomt skal och jag lever inte, jag känner mig bara instängd. Hur kunde jag låta det bli så här????
 
Jag känner mig svag. Svag som inte orkar köra på som vanligt, svag som får ångest, stressar upp mig och känner mig helt slut! Jag som alltid älskat att arbeta. Det här är verkligen inte jag!!! Jag letar efter mig själv, känner mig vilsen. Vart har jag blivit av? Jag skäms som inte mår bra inom mig, jag skäms att tala om hur det är. Skäms för att jag inte orkar mera och lägger över på någon annan. Det blir en ond cirkel. Ångesten föder ångesten. Hur kunde det bli så här????
 
Omgivningen vet inte vad de ska säga eller hur de ska bemöta! Det är jobbigt med någon som inte mår bra! Det sprider inte glädje omkring sig utan det sprider dålig stämning! JAG ORSAKAR DEN! Jag blir till en last för andra istället för att vara den hjälpen jag vill vara för andra! Jag saknar att få skratta och vara den positiva person jag är. Jag saknar att få sprida kärlek omkring mig! Jag försöker varje dag! Men just nu önskar jag bara att jag inte fanns!  Hur kunde det bli så????
 
 Men det ordnar sig nog! Jag måste vara positiv! Snart byter jag miljö! Kanske blir det bättre! Jag har ingen aning! Jag vet bara att ångesten är förfärligt jobbig när den satt sina klor i än och jag önskar det fanns sätt att lindra den. Men trots min kunskap vet jag inte hur jag ska bära mig åt. Det jag vet är att små ord från omgivningen kan få en att orka och stå ut. Så lätta ord att säga, men som har stor betydelse för mig. Idag tackar jag den person som framförde de små magiska orden jag så väl behövde höra. Att åtminstone en person talade om det gör att jag inte känner mig precis värdelös eller som en belastning!
 
Just nu undrar jag bara HUR ALLT SKA BLI! Kommer stormen snart vara över? Hur kunde jag låta det bli så här? Men en dag i taget! Idag är en tung dag, men imorgon är en annan dag! Kanske är den bättre?
 
Förlåt för mitt klagoinlägg, men idag behövde fingrarna få löpa fritt! Jag hoppas inte allt för många flyr bloggen pga. mina känslors löpande anteckningar!


Carina

Känner med dig!! Känner igen mig.... Vi är inga super människor, utan även starka personer måste ibland få en svacka. Mindre starka mammor/ arbetare har sina svackor dagligen, små men många och de märks knappt. Våra kommer för sällan och blir istället djupare. Kroppen och knoppen säger ifrån när det blir för mycket. Och att du ändå känner glädje hemma är underbart. Du vet att du är duktig både på jobbet och hemma och syrkan kommer tillbaka så snart kroppen återhämtat sig. Vi har ju våra tjejor som tar lite extra på bår styrka... Det är många som är beroende av oss och det är inte lätt att räcka till<3

Svar: Tusen tack vännen för dina fina rader. Du har så rätt, man kan inte alltid vara på topp utan måste ha sina svackor. Just det där med återhämtningen är en bristvara just nu och det gör ju att man har mindre resurser att luta sig mot. Men jag tror det blir bra när jag fått byta arbete och gå på min stresskurs. Hoppas det iaf.
Lottiz Törnqvist

2014-03-31 / 20:08:30
JUNITJEJ

Hoppas du snart mår bra igen!

Svar: Det hoppas jag med, men jag tror det blir bättre med tiden.
Lottiz Törnqvist

2014-03-31 / 22:39:07
BLOGG: http://www.junitjejen.se
Lena

Man kan inte vara glad och stark jämt.
Sköt om dig!!!
Kram Lena

Svar: Nej det kan man förvisso inte, men att ha det så här är bland det värsta jag upplevt.
Lottiz Törnqvist

2014-03-31 / 22:56:30
BLOGG: http://lenashagtorp.blogspot.com
Mammatea

Skickar en kram

Svar: Tack
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 06:37:44
BLOGG: http://mammatea.se
sandra

Hoppas verkligen känslan av ångest snart lämnar dig och att det snart känns bättre.

Svar: Tack. Det är bättre en vad det var i måndags även om jag har ångest i stort sett dagligen.
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 08:05:11
BLOGG: http://charmigavardagen.blogg.se
nathalie - mamma till charlie <3

stor kram till dig. du kanske kan ta upp detta med någon ansvarig på din arbetsplats att du drar för stort lass. hoppas det blir bättre snart i a f, skickar stor kram!

Svar: Tack Nathalie. Det är precis det jag gjort och jag kommer få byta miljö alltså en annan arbetsplats, även om det är samma anställning (är anställd i området). Dessutom kommer jag få gå en stresskurs eller KBT. Så förhoppningsvis blir det bra.
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 08:37:31
BLOGG: http://livetomyarp.com
Ann-Ki

Inte ska du be om ursäkt och tro att en del av dina bloggföljare hoppar av att fortsätta följa din resa. Din blogg kan omöjligt bara innehålla positiva och lyckliga stunder. Livet är full av överraskningar och ibland är dom inte alltid så roliga. Ångest är en förklädd rädsla/oro. Något i din tillvaro har satt igång din tankeverksamhet och då bubblar det till rejält i hjärnkontoret. Någonstans finner du dina lösningar, det är jag övertygad om, för innerst inne bor den positiva framtidstron inom dig. Jag skriver så som du brukar skriva till mig när jag känner mig låg, du är alltid hjärtligt välkommen att skriva till min e-post om du ventilera ut, för ibland kan man få nya infallsvinklar på sin tillvaro om man öppnar och pratar av sig inför en utomstående. Tusen kramar till dig kära bloggvän och jag tänker på dig!

Svar: Tack vännen. Jag har pratat med många. Det är väl egentligen en styrka jag har att jag inte är tyst utan talar om hur jag mår. Nu har jag fått hjälp via mitt arbete och ska gå på KBT och även byta arbetsplats så jag är jätte glad att jag blivit lyssnad på och tagen på allvar. Har även fått så mycket respons av välmening från flera och vilar mig i tanken att jag inte behöver klara detta ensam vilket känns skönt. Jag tror det kommer bli bättre, men det är jobbigt så länge det varar. Tusen tack för att du finns där och dina fina ord som du alltid skriver till mig.
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 15:08:10
BLOGG: http://dobbitazz.blogg.se
Synskadad fyrabarnsmamma

hej! Jag tycker att du är en stark person som delar med dig av dina känslor och tankar
Livet har upp och nergångar och vi alla har våra knep för att hantera dem jobbiga situationerna
Som du skriver så är det en ny dag idag och jag hoppas att du mår bättre idag :)
kramar till dig

Svar: Tack det har känns bättre sedan i måndags, även om det inte är helt bra.
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 15:23:05
BLOGG: http://carinasnilssons.blogg.se
Mias Mix

Vilken jobbig fas du går igenom nu. Jag hoppas verkligen du har många nära o kära runt dig som peppar o stöttar. Och du - man behöver inte vara positiv jämt. Inte alls. Det är tillåtet att må dåligt, vara sur, klagande mm. Dina nära vänner vet ju att det är tillfälligt och de kommer hjälpa dig ur detta. Men låt det ta sin tid. Stressa inte och känn inga måsten. Att gå på kognitiv terapi kan jag rekommendera, det hjälpte mig när jag hade det jobbigt. Lycka till! Kram

Svar: Ja det är verkligen inte roligt att må så här. Men jag ror jag kommer må bättre med tiden. Måste bara låta det få ta tid och att inse att jag har folk runt omkring som stöttar, att jag inte måste reda ut det här ensam känns tryggt. Är glad att jag vågade skriva i text hur jag känner. Kommer faktiskt få gå KBT via jobbet.
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 21:43:10
BLOGG: http://miasmix.blogg.se/
Sandra

Jag tycker du är så modig som vågar skriva om såna här saker, och jag tycker du ska vara stolt över att kunna få fram dina känslor så bra i text <3
Be inte om ursäkt för att du "gnäller", för det har man all rätt att göra ibland och speciellt som du haft det jobbigt nu ett tag <3

Jag önskar och hoppas att det ska ordna sig för dig, jag vet så väl hur det känns när den där förbannade herr ångest dyker upp :-(

Finns här om du behöver skriva av dig..

Stor kram!

Svar: Tack Sandra. Jag vägde länge om jag skulle våga publicera detta, men jag är glad att jag gjorde det för jag har fått så mycket tillbaka av så många. Vetskapen att jag inte är ensam känns skön att luta sig mot och med de ändringar som kommer ske framöver så finns nog ljuset där någonstans.
Lottiz Törnqvist

2014-04-01 / 22:32:56
BLOGG: http://www.lillapingvin.blogg.se
Elin Caesar

Hej Lottiz!
Jag är så ledsen att jag helt har missat detta. Den senaste tiden har det varit så mycket att jag inte hunnit med varken att läsa andras eller skriva i min egen blogg. Fast att du kände såhär med jobbet visste jag ju delvis redan. Du skriver att ett miljöombyte är på gång, skall du byta jobb? Det låter i så fall inte som en helt fel investering. Det är inte rätt att du ska må såhär och du måste lyssna på kroppen och ditt inre! Det är helt okej att känna såhär, och absolut att prata om det högt. Hellre det så vi kan försöka hjälpa på vad sätt vi kan, än att du bär det inom dig och bara mår sämre och sämre.
Finns det något jag kan göra?
Du är en så fin och underbar vän <3 älskar dig och din familj!! KRAM <3 <3

Svar: Ingen fara vännen. Vet att du har mycket med ditt just nu också. Ja jag ska byta arbetsplats. Min anställning har jag kvar (är ju anställd inom området) så byter bara boende. Detta är en snabb och plötslig flytt, men känns som om den är nödvändig för att jag ska bryta det här jag hamnat i. Kommer också få gå en stresskurs eller på KBT så jag hoppas detta kommer hjälpa mig. Vill inte gärna bli sjukskriven, men just nu känns det inte långt borta. Jag hoppas dock att detta kommer hjälpa mig. Jag har bara helgen kvar nu sen kommer jag börja arbeta på det andra boenden nästa vecka. Hur som helst är jag tacksam för dina fina ord och att du vill mig väl. Jag vet ju att du finns där och det är jag verkligen tacksam för ska du veta. Så mycket mer en kram och värmande ord behövs inte för att känna att jag inte behöver klara detta ensam, TACK <3
Lottiz Törnqvist

2014-04-02 / 18:04:06
BLOGG: http://arvegil.blogg.se
Theresa

Vad bra att du får hjälp från ditt arbete, med kbt och byte av plats! Skönt med arbetsgivare som tar en på allvar!!! Jag hoppas det kommer hjälpa dig och att det känns liite bättre en solig fredag! :-) Många stora kramar till dig! ♡

Svar: Ja det var jätte skönt att hon tog mig på allvar och handlade snabbt. Det känns bra att veta och jag hoppas det blir bättre nu.
Lottiz Törnqvist

2014-04-04 / 16:24:13
BLOGG: http://mammaT.blogg.se

Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback